Visa rutor

Politiskt erkännande att demenssjukdom inte är en del av ett naturligt åldrande

Nyligen gick Anna Tenje ut och kommenterade nya riktlinjer och strategier för personer med demenssjukdom. I samband med det klargjorde hon även att demenssjukdom inte är en del av ett naturligt åldrande och ska därmed innebära nödvändiga medicinska åtgärder och omsorgsinsatser.

Se exempelvis DN och Dagens Samhälle:

https://www.dn.se/sverige/demenssjukdom-ar-inte-en-naturlig-del-av-aldrandet

https://www.dagenssamhalle.se/samhalle-och-valfard/sjukvard/sverige-far-ny-nationell-demensstrategi

Att kognitiva sjukdomar inte en del av ett naturligt åldrande är ingen ny kunskap utan ett medicinskt faktum sedan en längre tid. Här har vi även att tacka Moa Wibom, överläkare vid mottagningen för kognitiv medicin på Ängelholms sjukhus, som i sin läkargärning satsar på att informera om kognitiva sjukdomar och att hjälpa både patienter och anhöriga.

Men personer med demenssjukdom har i hög grad bemötts och behandlats på ett sätt som kraftigt skiljer sig från hur människor i andra åldrar och med andra dödliga sjukdomar som kräver specialistvård har bemötts och behandlats. Frågan är vad detta politiska erkännande får för konsekvenser ute i landets kommuner. Kommer de nya riktlinjerna följas med ökade resurser för denna grupp av människor eller kommer det leda till att kommunerna själva får lösa frågan utifrån begränsade resurser och hårda prioriteringar mellan olika målgrupper?

Hälsningar från

Magdalena, Sara och Katarina

30 januari 2025

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Dubbla filmvisningar i Stockholm

I mörkaste adventstid när regnet stod som spön i backen var det dags för visning av dramat ”Vem ropar för Alvar” i Stockholm. Första visningen skedde på Södertörns högskola, på hemmaplan för Magdalena. Ett fyrtiotal forskare från en rad olika ämnen såg filmen där. På kvällen träffades ett tjugotal personer på Stockholms universitet, för en andra visning och ett efterföljande samtal arrangerat av FORSA Stockholm. Det efterföljande samtalet kretsade mycket kring att äldreomsorgen i hög grad bärs av kvinnor som gång går utöver befattningsbeskrivningen, som täcker upp för varandra och ibland tänjer på gränserna för vad som är rimligt att orka som människa. Det blev fina diskussioner, där vi hann med både ett panelsamtal, storgruppsprat i cirkel och smågruppssamtal över ett glas vin och salta pinnar. Tack FORSA Stockholm https://www.forsa.nu/avdelningar/stockholm för fint arrangemang!

På bilderna syns Katarina Hollertz i samspråk med Stina Johansson, Maritha Jacobsson, Kristina Engwall och Ann-Sofie Bergman från FORSA Stockholm samt Robert Nyberg och Gun-Britt Trydegård.

10 december 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sveriges första äldrefältare?

Häromdagen hade jag förmånen att samtala med Yaowapa Karlsson. Hon arbetar som äldrefältare i Skärholmens stadsdelsområde. Som äldrefältare arbetar hon med klassiskt relationellt socialt arbete som också handlar om att bygga förtroende i ett socioekonomiskt utsatt området. Med ett stort engagemang arbetar hon för att alla 65 + i området (5300) nås av information om aktiviteter, träffar och temadagar. En särskild utmaning är att nå seniorer som inte talar svenska, seniorer med psykisk ohälsa, seniorer från nationella minoriteter som inte känner sig tilltalade, seniorer i frivillig ensamhet där det kan handla om att bryta mönster, och seniorer lever i ett informations- och kommunikationstekniskt utanförskap, med resurssvaghet och digital exkludering som följd.

Jag kommer träffa Yaowapa igen så håll utkik efter mer om vad vi tror är Sveriges första äldrefältare!

Hälsningar,

Magdalena

3 december 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

1 Kommentar Lämna en kommentar

Socialtjänstforum 2024

I förra veckan hade jag förmånen att vara en av talarna på Socialtjänstforum 2024 i Göteborg. Jag pratade då om deltagarbaserad aktionsforskning och utgick från mina samlade erfarenheter av praktiknära forskning och samverkan mellan akademi och praktik. Jag tog även upp problemet med personalomsättning i det sociala arbetet och hur det söndrar verksamheter inifrån och ut. Personalomsättning försvårar även möjligheten att använda forskningsresultat för att skapa förändring.

Men det finns hopp, med alla engagerade socionomstudenter, praktiker och forskare i socialt arbete. Genom att skapa rum för det som inte går att mäta och värna om ett språk som tillåter en förståelse för det mellanmänskliga mitt i alla manualer, modeller och kvalitetssystem, finns en väg framåt.

I moralprojektet ser vi vinsten med relationell forskning som samlar olika yrkeskategorier för att byta erfarenheter och kunskaper med varandra och därigenom skapa en ömsesidig förståelse för varandra arbetssituation. Vi har också sett betydelsen av en relationell pedagogik inom socionomutbildningen där lärare och studenter blir människor för varandra och på allvar kan utmana våra värderingar, och förgivettaganden och på det sättet fortsätta vår personliga och professionella utveckling tillsammans.

Hälsningar från Magdalena

27 november 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

1 Kommentar Lämna en kommentar

Om filmskapandet i senaste Forte Magasin

I senaste numret av Forte Magasin, som går att beställa kostnadsfritt eller läsa digitalt, finns ett reportage om förtjänsterna med att skapa film av empiriskt material när målet är att mobilisera för samhällsförändring, i det här fallet förbättring av arbetsvillkoren i svensk äldreomsorg. Det handlar dels om att synliggöra och få människor att känna, dels om att öppna upp ett offentligt samtal om för människan centrala aspekter. Konstfilmen är ett fantastiskt redskap för att fånga existentiella frågor om åldrande, medmänsklighet, ensamhet och lidande. Du kan läsa hela reportaget i länken nedan:

Konstfilmens kraft: Nyskapande sätt att använda forskning för social förändring – Forte

19 november 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Ännu mera film om omsorg

Att vi nu har ännu en film om omsorg som går upp på landets biografer är ett gott tecken. Och ett tecken i tiden. Det Omätbara handlar om personalen på i äldreomsorgen och i barnomsorgen – verksamheter som utgör ryggrad i ett samhälle med tvåförsörjarmodell. Trots att vi alla, när vi tänker efter, vet att utan de kollektivt finansierade och organiserade omsorgerna så stannar Sverige, så är detta verksamheter vi tenderar ta för givna. Det måste få ett slut. Vi måste börja värdera den omsorg som görs här i paritet med dess reella betydelse för den samhällsorganisation vi byggt upp. 2017 ställde Marta Szebehely, Anneli Stranz och Rebecka Strandell vid Stockholms universitet frågan Vem ska arbeta i framtidens
äldreomsorg?
i en rapport Slutversion rapport feb13.pdf. Samma fråga, fast riktad mot hela välfärdssektorn ligger till grund för en rapport från 2022 Unga och välfärdsjobben | SKR

I moralprojektet har vi, precis som Nils Petter Löfstedt i arbetet med Det Omätbara, kunnat konstatera att många vill arbeta i omsorgsyrkena. Det är inte vilja som saknas. Däremot är det hög tid att vi kollektivt, som ett samhälle, i demokratisk ordning bestämmer oss för att prioritera omsorg högt på den politiska dagordningen. Det innebär konkret att personal i omsorgen måste ges rimliga villkor. Det innebär också att vi sannolikt måste prioritera ner annat. Om detta talar vi som forskare gärna fortsatt med kommunpolitiker och ansvarig regering.

Tisdag 12/11 kl. 18.30 visas Vem ropar för Alvar på Palladium i Växjö, som förfilm till DET OMÄTBARA – Palladium. Väl mött!

9 november 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Debattartikel av Håkan Jönson, Tove Harnett och Glenn Möllergren

Hej!

I våras publicerade våra forskarkollegor Håkan Jönson, Tove Harnett och Glenn Möllergren en debattartikel i Sydsvenskan som vi gärna vill flagga för. När olika styrformer diskuteras får vi inte tappa att äldreomsorgen är till för de äldre och att deras behov ska vara i fokus. Ni hittar debattartikeln här:

https://www.sydsvenskan.se/2024-03-18/tillitsstyrning-istallet-for-minutscheman-ar-bra-men-glom-inte-att-hjalpen-ar-till-for-de-aldre

Hälsningar från Magdalena, Sara och Katarina

23 oktober 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nytt från politiken!

Nytt från politiken!

Här kommer lite nyheter från politiken om vad som är på gång inom äldreområdet:

  • Ett stärkt stöd till anhöriga i form av fast omsorgskontakt för de som bor på omsorgsboenden.
    • Satsning på stärkt kunskapsstyrning för äldreomsorgen.
    • Förstärkt högkostnadsskydd för tandvård för alla över 67.
    • Succesiv avveckling av investeringsstödet för bostäder för äldre.
    • Utvidgad och uppdaterad demensstrategi utifrån ny forskning, nya mediciner och ett ökat antal människor med demenssjukdomar.

Landets kommuner står inför demografiska utmaningar med ökat antal äldre och minskat barnafödande. Det gör det svårt att beräkna framtida kostnader och därmed att planera välfärden för medborgarna. SKR har därför utarbetat ett modellverktyg för kommuner för att kunna göra egna beräkningar över kommunens intäkter åren 2023–2030. Läs mer här:

https://skr.se/skr/ekonomijuridik/ekonomi/prognoserplaneringbudget/skatterbidragmodellverktyg.1339.html

Hälsningar från Magdalena, Sara och Katarina

14 oktober 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Mer film om moraliskt aktörskap i äldreomsorgen

I dagarna är det premiär för ”Så länge hjärtat slår”. Filmen är inspirerad av radiodokumentären ”Det illojala vårdbiträdet”, som in sin tur handlar om Stine Christophersen som visselblåste inifrån äldreboendet Sabbatsbergsbyn våren 2020. Stine avslöjade brister i vården av covidsjuka. När hon larmade i media anklagades hon för illojalitet mot företaget Attendo.

Ungefär samtidigt som vi påbörjade moralprojektet tog vi kontakt med Stine. Hennes berättelse blev en sorts praktexempel på moraliskt aktörskap i svensk äldreomsorg och vi har hållit kontakt med Stine under hela projekttiden. Faktum är att det var i samtal med Stine som idén om att göra en film föddes. Stine, som är utbildad animatör, menade att det beskrev när vi refererade berättelser om svåra situationer som vi samlat in när vi haft fokusgruppsintervjuer med personal i äldreomsorgen liknade filmscener. Varför inte göra tecknad film av materialet? Efter visst sonderande visade det sig att animation skulle bli för svårt.

Däremot hade tanken på att göra film slagit rot. Resten är historia. Vi har skrivit om vår filmpremiär i ett tidigare inlägg här på bloggen. Tack vare samarbete med manusförfattare och regissör Anna Maria Joakimsdottir Hutri finns nu en 18 minuter lång dramakomedi med titeln ”Vem ropar för Alvar”.

Nu går alltså filmen som Stines moraliska aktörskap inspirerat till upp på biograferna runt om i landet. Vi applåderar förstås att hennes viktiga historia blir berättad och återberättad i olika skepnader. Vad säger Stine själv efter att ha varit på förhandsvisning av filmen? Vi hörde med henne.

– Det är en fantastisk välgjord film. Malin Lagerlöf som skrivit manuset har verkligen lyckats med att göra en omskrivning av berättelsen – som ju är baserad på min historia – på ett sätt som gör att väldigt många kan känna igen sig i det som hände i äldrevården under pandemin. Bianca Kronlöf gör en suverän skådespelarinsats och gör en väldigt hedrande tolkning av mig. Jag beundrar hela gänget som tagit sig an det här projektet inte minst producenten Gila Bergqvist Ulfung som tog initiativet från första början.

Vi ser med spänning fram emot att se filmen! I klippet nedan finns bjuds vi på en smakbit.

Så länge hjärtat slår – trailer och intervju med bl.a. Ella Lemhagen, Bianca Kronlöf, Malin Lagerlöf (youtube.com)

13 september 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Sommarhälsningar från Jönköping

södra vätterbygdens folkhögskola, fika, skrivarbete, utsikt

Hälsningar från Södra Vätterbygdens folkhögskola i Jönköping! Här sitter vi tre och samlar ihop oss efter tre intensiva år med Moralprojektet. Varvat med god mat och dryck och ackompanjerade av en blåsorkester, skriver vi på slutrapporten. Vi håller också kontakt med alla våra kollegor runt om i landet, både i akademin och i praktiken. Många pauser ute i det fina vädret givetvis. Sara och Katarina badar och Magdalena tittar på med fleece-jackan.

Vi söker också medel för att kunna hålla filmsamtal, både på olika håll i Sverige och i våra nordiska grannländer. Vi är väldigt stolta över filmen och ser den som ett fantastiskt redskap för en gemensam förståelse för vad som behöver förändras i svensk äldreomsorg och en kraft som underlättar mobilisering för att kunna göra dessa förändringar.

Och, som av en händelse speglas på ett eller annat sätt nästan alla de ämnen vi diskuterat under det här mötet i nedanstående avsnitt av Allvarligt talat. Klicka in dig på länken och lyssna. Det handlar om mänskliga relationer, om hur vi bör vara mot varandra, om vad empati kan vara, om mänsklig sårbarhet och om vikten av att hälsa på främlingar Hur skulle det kännas att vara en annan människa? 3 augusti 2024 – Allvarligt talat | Sveriges Radio.

3 augusti 2024

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nyare inlägg Äldre inlägg