Omsorg och moral. Bloggen om äldreomsorg och aktörskap

I början av juni i år har minst tre viktiga avhandlingar lagts fram på tre olika lärosäten som på olika vis är viktiga kunskapsbidrag för oss som är intresserade av äldreomsorgens villkor.

På medicinsk fakultet, Lunds universitet försvarade Samantha Svärdh sitt verk ”Welfare technology a paradoxical path forward for home care services” i vilket hon reser frågor om vad som händer med den relationella kompetens som är kärnan i omsorgsarbete, när mer och mer mänsklig kontakt ersätts med digital teknik. Precis som att det idag för barn inte är självklart att lära sig läsa en karta, så blir det kanske inte självklart för vårdbiträden att behärska finkalibrerad omsorg som bygger på omfattande övning i att möta individer i sårbara situationer. När mänsklig kontakt minimeras minskar möjligheten att utveckla yrkesskicklighet för de personalkategorier som förväntas ge omsorg.

Vid OsloMet och fakulteten för socialvetenskap la Lea Graff fram sin avhandling, en komparativ studie av äldreomsorg i Danmark och Norge i tider av åtstramning. I avhandlingen som har titeln ”Enabling care in contexts of constraints – From policy ideals to eldercare practice in Norway and Denmark” pekar hon bland annat på hur de strategier som ibland kallas för kompensatoriska i kontrast till så kallade rehabiliterande är de som möjliggör skräddarsydd omsorg. Ges inte omsorgspersonal tillräckligt med handlingsutrymme att anpassa vilken typ av insatser som ska ges till vilka personer i vilka situationer riskerar exempelvis ensamhetsproblematik och existentiella spörsmål hamna i skymundan för ett alltför ensidigt fokus på fysisk rehabilitering.

Åsa Plesner disputerade på avhandlingen ”About time: Workers and control in home care”, vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet. Hennes avhandling handlar om hur välfärdspersonal, särskilt i hemtjänsten, påverkar och protesterar mot ekonomistyrning. Kontroll i hemtjänsten är inte bara skapat av ledningen, utan formas av många aktörer – särskilt omsorgspersonal själva. Omsorgsarbetare “gör” och omformar kontroll i praktiken när de kringgår eller omtolkar planeringssystem i vardagen. De utför alltså både omsorgsarbete och ett slags ”kontrollarbete” samtidigt.

På bilden syns omslaget till två av de tre avhandlingarna.

I nedan länkar kan du läsa mer:

Welfare technology a paradoxical path forward for home care services – Lund University

Public defence: Lea Graff – OsloMet

su.diva-portal.org/smash/get/diva2:2047770/FULLTEXT01.pdf

14 juni 2026

omsorgochmoral

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Här kommer ett tips om en rapport från Socialstyrelsen som handlar om arbetsmiljö inom äldreomsorgen. Undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden. Brister i arbetsmiljö, stora personalgrupper, tidsbegränsade anställningar och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens riskerar att gå ut över både medarbetare och äldre. Det visar Socialstyrelsen i en ny rapport.

Inom äldreomsorgen kommer drygt 50 000 fler medarbetare att behöva rekryteras fram till år 2030. Detta till följd av att antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt. Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där behovet av personal ökar allra mest. Den senaste statistiken visar att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera så många nya medarbetare till äldreomsorgen på så kort tid.

Ni kan läsa hela rapporten här:

https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/pressad-arbetsmiljo-och-hoga-sjuktal-en-stor-utmaning-for-aldreomsorgen

Vårliga hälsningar från Magdalena med Sara och Katarina

22 april 2026

omsorgochmoral

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Rapporten handlar om hur hemtjänsten styrs och hur detta påverkar både personalens arbetsmiljö och kvaliteten på omsorgen. Hemtjänsten är en komplex verksamhet där kvalitet bygger på tid, kontinuitet och möjlighet att anpassa omsorgen efter individens behov. När styrningen blir alltför detaljerad och minutstyrd minskar personalens handlingsutrymme och arbetsbelastningen ökar. Rapporten belyser hur styrning, ledarskap och samarbete mellan olika nivåer hänger ihop med kvalitet i omsorgen och pekar ut viktiga frågor för framtida utveckling.

Om ni vill läsa rapporten kan ni följa länken nedan.

Hälsar,

Magdalena med Sara och Katarina

chrome-extension://efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/4a7270a79fda4751aa23d8fe8191ec9b/2025-6-9642.pdf

16 april 2026

omsorgochmoral

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nu har vi släppt vår slutrapport om Moralprojektet. I den beskriver vi forskningsprojektet Moralisk stress och moraliskt aktörskap i svensk äldreomsorg, genomfört 2021–2024 i samarbete mellan tre lärosäten och tre kommuner: Helsingborg, Kalmar och Vänersborg. Projektet tar avstamp i långvariga och välkända problem inom svensk äldreomsorg. Exempel på problem är tidspress, otillräckliga arbetsvillkor, hög personalomsättning, svårigheter att rekrytera och allt mer omfattande omsorgsbehov. Tillsammans skapar dessa faktorer en miljö som kan skapa moralisk stress. Moralisk stress uppstår när personal vet vad som vore rätt att göra, men hindras av organisatoriska, tidsmässiga eller strukturella begränsningar. Följden kan bli vanmakt, ohälsa och i värsta fall förråelse – en form av distansering som gör att personalen skyddar sig själv genom att stänga av.

Projektets fokus låg på att förstå moralisk stress, men också på att lyfta fram det moraliska aktörskapet, det vill säga personalens förmåga att handla i enlighet med sina etiska värderingar trots svåra förutsättningar. Projektet byggde på participatory action research, ett arbetssätt där forskare och praktiker samskapar kunskap, och där personalens erfarenheter utgör en central kunskapskälla. Under projektets första år genomfördes digitala fokusgrupper med omsorgspersonal, biståndshandläggare och första linjens chefer. Här dokumenterades svåra situationer i form av så kallade diskrepansupplevelser, situationer där personalens yrkesidentitet och verkligheten krockade.

Under projektets andra år användes materialet i undervisning där socionomstudenter och undersköterskeelever arbetade tillsammans för att utveckla förståelsen av äldreomsorgens komplexitet. Under det tredje året genomfördes forskningscirklar i varje kommun, där deltagare från alla tre yrkesroller arbetade tillsammans i fyra träffar. Första träffen handlade om vad individen kan göra, andra och tredje om vad gruppen kan göra, och den fjärde om att reflektera över resultaten och se kortfilmen Vem ropar för Alvar, skapad inom projektet och baserad på fokusgruppsmaterialet.

I forskningscirklarna utvecklades tre konkreta lokala förbättringsinitiativ. I Vänersborg arbetade gruppen vidare med ett befintligt gym på ett särskilt boende. Gymmet hade startats genom undersköterskors engagemang och fungerade som ett uppskattat inslag i vardagen för äldre. I forskningscirkeln undersökte vi tillsammans hur detta goda exempel kunde spridas, kopplas till kommunens rehabiliteringsinsatser och anpassas också till hemtjänsten.

I Helsingborg identifierades ett strukturellt problem i hemtjänstens morgonschema: en saknad kvart mellan arbetsdagens början och första planerade besöket. Detta orsakade daglig stress och brist på utrymme för rapportering, planering och kollegiala samtal. Genom att analysera arbetspass i detalj kunde gruppen visa att schemat i praktiken var ohållbart. Efter dialog med ledningen förlades sjuksköterskornas rapportering tidigare, vilket gav hemtjänstpersonalen en mer hållbar start på dagen.

I Kalmar valde vi i forskningscirkeln att arbeta med användningen av parcyklar, som funnits i kommunen men inte använts fullt ut. Många i personalen kände sig osäkra på cyklarna eller visste inte var de fanns. Gruppen tog fram förslag för att stärka användningen: tydligare placering, utbildning, parcykelombud och möjligheten att skriva in cykling i biståndsbeslut för att synliggöra aktiviteten som ett möjligt inslag i omsorgen.

Slutsatserna från projektet visar att tid, flexibilitet och personkontinuitet är centrala för god omsorg, liksom tidigare forskning visat. Projektet tillför samtidigt ny kunskap om betydelsen av kontinuitet även på chefs- och handläggarnivå. Brist på kontinuitet skapar kedjereaktioner som underminerar både kvalitet och arbetsmiljö och försvårar utvecklingsarbete och samverkan. Forskningscirklarna visade att moraliskt aktörskap kan stärkas när personal från olika yrkesgrupper får tid att reflektera, lyssna och samarbeta. Små, konkreta åtgärder kan skapa betydande förbättringar i både arbetsvardag och omsorgskvalitet.

Rapporten pekar också på kraften i konst och fiktion som verktyg för lärande och mobilisering. Filmen Vem ropar för Alvar fungerade som en emotionell och igenkännbar spegel som väckte engagemang och gjorde det lättare att prata om svåra yrkesetiska frågor.

Avslutningsvis lyfter rapporten behovet av forskningsbaserade modeller för yrkesreflektion, starkare samverkan mellan forskning och praktik och långsiktig kompetensutveckling. Äldreomsorgens utmaningar kräver hållbara strukturer där personalens kunskap tas tillvara, där reflektion ges utrymme och där tvärprofessionellt lärande stärker det kollektiva ansvar som krävs för att skapa en god omsorg.

Här hittar ni rapporten:

chrome-extension://efaidnbmnnnibpcajpcglclefindmkaj/https://lup.lub.lu.se/search/files/241086270/kommunrapport_moralprojektet_2026.pdf

Hälsningar från Magdalena, Sara och Katarina

17 februari 2026

omsorgochmoral

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vi har på senaste tiden noterat att begreppet kompetensutvisningar florerar i debatten.

Begreppet beskriver utvisning av kvalificerade arbetskraftsinvandrare från Sverige. Det syftar till utvisning av människor som arbetar i bristyrken som sker på grund av små administrativa fel i arbetsvillkoren (t.ex. lägre lön än avtalat) vid förlängningsansökningar för arbetstillstånd. Begreppet säger en del om vår tid och vårt land. Det är cyniskt och självupptaget. Det låter som att vad det handlar om är att landet Sverige ska kunna välja och vraka bland kompetens. Konkurrera och attrahera kunskap. Det döljer vad det borde handla om i grunden, nämligen hur vi som människor – över landsgränser – möter varandra. För 150 år sedan var det vi skandinaver som lämnade misär och missväxt i hopp om att kunna äta oss mätta och bygga en tillvaro för våra barn på en annan plats.

Många av de människor som sitter på den här kompetensen som utvisas, de människor som hamnar i skymundan när vi pratar om kompetens istället för om människor, är människor som flytt krig och/eller andra hot mot den egna existensen för att numera bidra med arbete i samhället i Sverige, som exv. undersköterska i hemtjänsten, som läkare på vårdcentralen eller som sjuksköterska på en akutavdelning.

Med denna inledande invändning mot en offentlig diskussion som kantrat, så menar vi ändå att debattinlägget nedan är läsvärt. Avsändare är representanter för arbetsmarknadens parter, från SKR och från fackförbund som organiserar människor som arbetar i välfärden.

Sverige har inte råd med kompetensutvisningar

15 december 2025

omsorgochmoral

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Tre tunga myndigheter larmar om hemtjänsten: ”Ohållbara arbetsvillkor” | SVT Nyheter

Personal i äldreomsorgen har larmat länge om de dåliga arbetsvillkoren. Forskning har påvisat samband mellan personalens villkor och kvaliteten på omsorgen. Nu påpekar också myndigheter att när arbetsmiljöbristerna är så omfattande som idag är riskerna omsorgstagare utsätts för stora. I moralprojektet har vi varit tydliga med ett budskap: detta är inte värdigt ett land som Sverige. Att resurser finns råder det inga tvivel om. Det handlar om hur resurserna fördelas. Journalisten Lennart Ekdahl efterfrågade härom dagen självkritik hos dom allra rikaste. Lön utan gräns – vad är miljardärernas ansvar? – P1 Morgon | Sveriges Radio Det går också att understryka strukturella lösningar och efterfråga en mer progressiv skattepolitik. Oavsett är det viktigt att betona att när undersköterskor knappt klarar sig på sin lön, har avsevärt högre sjuktal än personal i andra branscher och gång på gå känner sig tvingade att göra avkall på sitt yrkesethos för att tiden i schemat inte tillåter ett gott omsorgsarbete så är detta något vi i vår samhällsordning sanktionerar. En annan ordning är möjlig, en ordning där vi fördelar resurser på ett annat sätt än idag.

4 november 2025

omsorgochmoral

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

I budgetpropositionen för 2026 har regeringen lagt fram flera förslag för att stärka omsorgen för äldre. Det handlar framför allt om tre delar:

1. Reglering av språkkrav för personal i äldreomsorgen
2. Kompetenssatsningen Äldreomsorgslyftet förstärks och utvidgas
3. Stödet till anhöriga som ger vård och omsorg stärks

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/09/satsningar-pa-omsorgen-av-aldre

Utöver det är annat på gång:

• Nya tandvårdsreformen. Den första etappen av tandvårdsreformen syftar till att tandvårdens högkostnadsskydd mer ska efterlikna det som finns i övrig vård. Den första etappen kommer att omfatta personer som är 67 år eller äldre och planeras att införas den 1 januari 2026. Ett förstärkt högkostnadsskydd innebär lägre tandvårdskostnader för patienterna. Målsättningen i denna etapp är förbättrad munhälsa genom ett förstärkt högkostnadsskydd som möjliggör att människor i högre grad ska få tandvården efter behov.

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/sjukvard/storsta-tandvardsreformen-pa-over-20-ar

• Regeringen planerar att införa lagstadgad rätt till en fast omsorgskontakt för personer boende på särskilt boende från och med 1 juli 2026. Målet är att ge äldre en ökad trygghet och kontinuitet genom att erbjuda en fast kontaktperson, vanligtvis en undersköterska, för att samordna och individanpassa omsorgen. Här framkom även att det finns förslag om fast vårdkontakt och krav på MAR – medicinskt ansvarig för rehabilitering. Regeringen har den 5 juni beslutat om en lagrådsremiss med förslag på lagändringar som bland annat innebär att det i hälso- och sjukvårdslagen införs krav på att det ska finnas en medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR, i varje kommun. En medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) är en person inom kommunal hälso- och sjukvård, oftast en arbetsterapeut eller fysioterapeut, vars uppgift är att kvalitetssäkra och utveckla rehabiliteringen i en kommun. MAR ansvarar för att rutiner tas fram, att händelser utreds och att vårdens kvalitet följs upp, allt för att säkerställa att den enskilde får en god, säker och jämlik rehabilitering. 

• Regeringen satsar en halv miljard kronor på ett förbättrat omhändertagande i primärvården vid psykisk ohälsa.För att möta den ökande psykiska ohälsan i Sverige har regeringen beslutat att ge ett uppdrag till Socialstyrelsen att fördela närmare en halv miljard kronor till regionerna under 2025. Satsningen syftar till att stärka den regionala primärvårdens arbete med psykisk ohälsa och är en del av den pågående omställningen till en mer nära vård med primärvården som nav.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/02/regeringen-satsar-en-halv-miljard-kronor-pa-ett-forbattrat-omhandertagande-i-primarvarden-vid-psykisk-ohalsa

• I forskningspropositionen 2024/25:60 fick Forte i uppdrag att etablera ett tioårigt, nationellt forskningsprogram för en hållbar socialtjänst. Satsningen är en del av regeringens arbete med att stärka socialtjänstens utveckling och stödjer den pågående omställningen mot en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. Programmet är just nu under uppbyggnad, och en strategisk agenda kommer att tas fram som vägledning för det fortsatta arbetet.

https://forte.se/var-verksamhet/nationella-forskningsprogram/program-for-en-hallbar-socialtjanst

Följ länkarna om ni vill läsa mer!

Hälsningar från Magdalena, Sara och Katarina

30 september 2025

omsorgochmoral

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

I förra veckan bjöd Socialdemokraternas riksdagsgrupp in till ett samtal om demokratins utmaningar i ett samhälle präglat av ålderism och snabba förändringar. Seminariet genomfördes i samarbete med Tankesmedjan T60 Plus och dess Demokratigrupp. Seminariet inleddes med välkomsthälsning av talman Andreas Norlén och moderator Sverker Olofsson. Åsa Wikforss talade om demokratins utmaningar i en tid av desinformation, följt av Bi Puranen som diskuterade samhällets syn på äldre och demokrati. Sören Holmberg belyste hur åsikter skiljer sig mellan generationer, och Per Skedinger lyfte seniorers betydelse på arbetsmarknaden. Björn von Sydow presenterade sedan ett förslag för ökad representation av äldre i riksdagen. Seminariet avslutades med ett panelsamtal om åldersfördelningen i riksdagen och dess påverkan på demokratin.

Vår kollega och moralexpert Elisabeth Sundin var också där och lyssande. Jag fick också möjlighet att prata med Päivi Turunen, expert på hållbara samhällen och vad som krävs för att det ska finnas gemenskap mellan människor, om svensk äldreomsorg idag och anhörigskapets många utmaningar.

Seminariet kommer finnas på SVT Forum så håll utkik där om du är intresserad!

Hälsar,

Magdalena med Sara och Katarina

Bilder: Magdalena Elmersjö & Päivi Turunen

22 september 2025

omsorgochmoral

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Den här månaden trädde en ny, reformerad socialtjänstlag i kraft. Socialtjänstlagen är den ramlag som reglerar äldreomsorgens verksamhet. I det här ämnet och om arbetsvillkor för socialarbetare i hela socialtjänsten – inte bara den delen som rör äldreomsorg – debatterar två av oss tillsammans med vår kollega Lisa Norén, doktorand och socionom.

”Den nya socialtjänstlagen är omöjlig att följa.” – Sydsvenskan

För den som vill veta mer tipsar vi om ytterligare läsning:

Akademikerförbundet SSR (2024). Hög personalomsättning i kommunerna.https://akademssr.se/sites/default/files/Rapport%20Ho%CC%88g%20Personalomsa%CC%88ttning%202024%20.pdf

Ravalier, J.M., McFadden, P., Boichat, C., Clabburn, O. & Moriarty, J. (2021). Social worker well-being: A large mixed-methods study. British Journal of Social Work, 51(1), s. 297–317.

Vision (2024). Socialchefsrapporten 2024: Ny socialtjänstlag – från Vision till verklighet. Socialchefsrapporten 2024: Ny socialtjänstlag – från Vision till verklighet| Vision

Welander, J., Astvik, W., & Hellgren, J. (2017). Stressrelaterad ohälsa och arbetstrivsel hos medarbetare och chefer i socialtjänsten. Arbetsmarknad & arbetsliv, 23(2), 8-26.

12 juli 2025

omsorgochmoral

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Vanligen handlar det om text här på bloggen, men denna gång vill vi tipsa om ett annat medium.

Koll på socialt arbete är en podcast där Klara Hussénius och Peter Andersson, forskare på institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, tillsammans med inbjudna gäster diskuterar aktuell forskning. I senaste avsnittet heter den inbjudna gästen Petra Ulmanen, också hon forskare vid Stockholms universitet. Temat för avsnittet är anhörigomsorg. Hur ska vi förstå att familjen inte har något lagstadgat ansvar – men ändå ofta bär det tyngsta lasset? är en av de frågor som ställs.

Vem betalar priset för anhörigomsorgen – Koll på socialt arbete | Acast

28 maj 2025

omsorgochmoral

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar