Omsorg och moral. Bloggen om äldreomsorg och aktörskap

Den som jobbar som forskare och lärare på ett svenskt universitet arbetar som vi redan skrivit om här i bloggen i regel med olika forskningsfrågor parallellt. Katarina har ett långt och djupgående engagemang i forskning om välfärdsstatens organisationer och i socialvetenskaplig begreppsutveckling. Tillsammans med sin kollega Kerstin Jacobsson har hon nu tilldelats ett prestigefyllt pris i Torgny Segerstedts namn för bästa vetenskapliga artikel 2021 i Sociologisk tidskrift.

Juryns motivering:

”Grundat i en djupgående etnografisk undersökning av Försäkringskassan visar artikeln på konsekvenserna av införandet av nya organisationsmodeller i välfärdsprofessioner. Genom att sammanföra teorier om gräsrotsbyråkrater med kritiska managementstudier visar artikeln på vikten av att studera kollektiva processer i arbetets organisering. Analysen av den stundtals förbluffande empirin landar i en ny modell för sociologisk analys av ”teamwork” som kan fånga både arbetsformens problem och dess attraktionskraft. Artikeln är mycket välskriven och ett utomordentligt exempel på den stora potentialen i en väl utförd institutionell etnografi för att kritiskt analysera dagens samhällsförändringar.”

https://sociologiskforskning.se/sf/article/view/22890?fbclid=IwAR26q5whxhO8hOG7PUYpWwHd8CLiaoADy66GIOqp0Mv_ttg1O8gi4qTl4gQ

Bilden på Katarina är alldeles färsk, tagen i samband med att vi i moralprojektet presenterade ett manus på den Nationella paperkonferensen i socialt arbete som ägde rum i Växjö i veckan som gick.

18 mars 2022

omsorgochmoral

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Som forskare är det vanliga att vara engagerad i flera olika studier, samarbeten och kurser parallellt. Vi som driver moralprojektet är inga undantag. Jag är engagerad vid CASE (Centre for Ageing and Supportive Environments), en forskningsmiljö inom åldrande och hälsa vid Lunds universitet. I det arbetet ordnar vi under vårterminen två olika kursträffar där målgruppen är intresserade seniorer. Kursträff ett gick av stapeln förra veckan. Fyra forskare presenterade fyra olika forskningsprojekt. Projektet ”Moralisk stress och moraliskt aktörskap” var ett av de presenterade projekten. I länken finns ett reportage från träffen.

https://www.case.lu.se/artikel/det-ar-viktigt-att-teori-och-empiri-mots-pa-bred-front?fbclid=IwAR1dVgtRRbXshXQgjbcgIRGTRP1ojr0JvinDSV12pNn2gkwmpzneSr4mowU

Vid tangentbordet,

Sara

9 mars 2022

omsorgochmoral

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Idag publicerar Äldre i Centrum en debattartikel där uppmaningen är att lyssna på 70-plussarna framöver. Om vi inte gör det såhär i kölvattnet av pandemin riskerar vi en utveckling med tilltagande sociala orättvisor, ett misstroendegap mellan generationer och försvagad solidaritet mellan individer.

https://aldreicentrum.se/signerat/debatt/paternalism-alderism-och-social-orattvisa-i-sparen-av-pandemin/

15 februari 2022

omsorgochmoral

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

På flera håll i landet pågår nu arbete för att prioritera äldreomsorgen, på den nationella politiska arenan, i kommunerna och i akademin. I dagens Sydsvenskan tar en tung trio ton.

Susanne Iwarsson, professor i gerontologi och koordinator för forskarskolan SWEAH vid Lunds universitet, Erik Renström, professor i experimentell endokrinologi och rektor vid Lunds universitet och Ethel Forsberg , f d generaldirektör för Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, samt styrelseordförande för SWEAH skriver:

”Även om kraftfulla ekonomiska satsningar på högre utbildning och forskning krävs för att reformera äldreomsorgen är det inte alltid och enbart mer pengar som behövs för att förbättra kvaliteten. Organisation, attityder och strukturer måste förändras i grunden.

Vi föreslår därför regeringen att:

• Satsa kraftfullt på utbildning och kompetensutveckling för den personal inom äldreomsorgen som har akademisk grundutbildning.

• Skapa attraktiva karriärvägar inom äldreomsorgen.

• Finansiera forskarutbildning i form av kommundoktorander.”

• Reformera lagstiftning och arbetsrätt så att det blir attraktivt, möjligt och enkelt för universitet och kommuner att inrätta kombinerade anställningar mellan kommuner och universitet.”

Här finns hela texten att läsa:

https://www.sydsvenskan.se/2022-02-14/nu-pagar-raketforskning-for-aldreomsorgen-och-sveriges-aldrande-befolkning

14 februari 2022

omsorgochmoral

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Den 16:e februari klockan 11.30-12 är du välkommen att logga in på Zoom och lyssna när Magdalena håller sin docentföreläsning. Rubriken på föreläsningen är ”Moralisk stress och moraliskt aktörskap i svensk äldreomsorg”. Zoomlänken hittar du i klickbar inbjudan nedan:

 https://www.sh.se/kalender/kalenderposter/2022-02-16-moralisk-stress-och-moraliskt-aktorskap-i-svensk-aldreomsorg Moralisk stress och moraliskt aktörskap i svensk äldreomsorg

Docenttiteln innebär att Magdalena nu har en akademisk titel som markerar en högre vetenskaplig kompetens än enbart doktorsexamen. Vi som är medforskare och kollegor lyfter våra doktorshattar för Mea, säger grattis och ser fram emot att lyssna på föreläsningen på onsdag!

Med hopp om en solig helg,
Sara och Katarina

11 februari 2022

omsorgochmoral

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

I förra inlägget presenterades Kommunals medlemmars erfarenheter av minutstyrning inom äldreomsorgen. Nedan listas Kommunals krav i relation till dessa erfarenheter:

• Styrningen av hemtjänst ska vara baserad på tillit till arbetstagarna. Slopa den strikta minutstyrningen. Äldre människors komplexa och varierande behov går inte att förutse eller planera på detaljnivå utifrån generella schabloner. Hemtjänsten måste styras med tillit till arbetstagarnas kompetens och yrkeskunnande. Så skapas bättre arbetsmiljö, bättre kvalitet och bättre resursutnyttjande.

• Arbetstagarna ska medverka vid planering och anpassning av arbetsinsatser. Hemtjänstteamet (inklusive den fasta omsorgskontakten) runt omsorgstagaren ska ges tillit och ansvar att på bästa sätt anpassa arbetsveckan utifrån de äldres individuella behov.

• Involvera arbetstagarna vid framtagning och upphandling av nya tekniska lösningar. Minutstyrning av hemtjänsten är ofta inbyggd i digitala ledningssystem. Genom att arbetstagare involveras i framtagning och upphandling kan nya tekniska lösningar bli mer ändamålsenliga.

• Håll isär biståndsbedömning och kostnadsansvar. Att biståndshandläggare pressas att bevilja mindre stöd för att hålla budget skapar en ohållbar situation, inte minst för de som ska utföra omsorgen.

• Inför nationella riktlinjer om rätt bemanning. För att tillit och handlingsfrihet ska få genomslag måste grundbemanningen inom hemtjänsten öka. Kommunal vill se riktlinjer som omfattar krav på ett lägsta antal heltidsanställda per äldre.

• Avskaffa lagen om valfrihet (LOV) inom hemtjänsten. LOV innebär en strukturellt inbyggd risk för permanenta “effektiviseringar” i form av osäkra anställningar, låg bemanning och snål minutstyrning för både privat- och
  offentliganställda.

Källa: https://www.kommunal.se/hemtj%C3%A4nst2022

3 februari 2022

omsorgochmoral

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Fackförbundet Kommunal har undersökt sina medlemmars erfarenheter av minutstyrning inom äldreomsorgen:

För den som arbetar i hemtjänsten innebär minutstyrningen:

• Mer stress. Bara 22 procent av de som arbetar enligt strikt minutstyrning upplever att de dagligen hinner utföra sina arbetsuppgifter på utsatt tid, jämfört med 43 procent för övriga styrningsmodeller.
• Sämre arbetsmiljö. Av de som arbetar med strikta minutscheman uppger 57 procent att de har svårt att ta en kopp kaffe eller besöka toaletten och 35 procent att de har svårt att ta lunchrast varje dag. Det är dubbelt så högt som andelarna för andra styrningsmodeller.

• Större risk för arbetsrelaterad ohälsa. 50 procent av de som arbetar strikt minutstyrt är psykiskt trötta och drygt 60 procent är fysiskt trötta efter varje arbetsdag. Det är dubbelt så högt som andelarna för de andra styrningsmodellerna.

Ur ett organisatoriskt perspektiv innebär minutstyrningen:

• Mindre nöjda arbetstagare. Bara 50 procent av de som arbetar enligt strikta minutscheman upplever att de är mycket eller ganska nöjda som arbetstagare på arbetsplatsen, att jämföra med runt 80 procent för de andra styrningsmodellerna.
• Svårare att möta rekryteringsbehovet. Hela 40 procent av de som arbetar enligt strikt minutschema uppger att de inte vill arbeta kvar inom hemtjänsten om 3 år. Ytterligare 26 procent är tveksamma och bara 34 procent säger att de vill stanna inom samma yrke. Detta kan jämföras med dem som arbetar med flexibla minutscheman eller utan minutscheman, där över hälften – 56 procent – svarar att de vill arbeta kvar inom samma yrke om 3 år.

Ur ett medborgarperspektiv innebär minutstyrningen:

• Välfärdens kvalitet undergrävs. Andelen som dagligen har förutsättningar att ge god omsorg och kan tillgodose de äldres individuella behov är 61 procent bland de medlemmar som arbetar utan minutscheman respektive flexibelt minutschema. För medlemmar med strikta minutscheman är andelen mindre än hälften, bara 30 procent.

Källa: https://www.kommunal.se/hemtj%C3%A4nst2022

31 januari 2022

omsorgochmoral

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar

Nu har vi haft nästa fokusgruppsintervju med undersköterskor! Samma gäng var kallade, fast några vabbade och några som hade haft förhinder förra veckan anslöt. Denna gång mejslade vi fram fler etiska dilemman och svåra situationer. Vi hjälptes också åt att karva ut detaljer i berättelserna. Detaljerna är viktiga för att andra ska förstå äldreomsorgens villkor – inte bara kognitivt utan också få en känsla för hur det kan vara en vanlig dag på jobbet för en undersköterska i äldreomsorgen.

Formen för samtalen är inspirerade av reflekterande samtal, en vanlig övning inom utbildningsmomentet personlig professionell utveckling på socionomutbildningen. I samtalet under fokusgruppsintervjun får en person börja berätta om sitt dilemma/situation, därefter får övriga deltagare reflektera över det som berättats och sist får berättaren reflektera över deltagarnas reflektioner. Den sista meta-nivån leder ofta till att berättelsen utvecklas och fördjupas på olika sätt. Att få andras reflektioner på det man berättat kan också ge en konkret känsla av att bli lyssnad på och bekräftad.

Under återsamlingen efter fokusgruppsintervjun sa en deltagare att det känns bra att få mötas i gemensamma erfarenheter och ett gemensamt engagemang. Flera höll med och en deltagare la till att hen kändes sig stärkt av att mötas i reaktioner på svåra situationer som berättas om samtidigt som en känsla av uppgivenhet infinner sig. En annan kommentar var att ”det känns bra att veta att man inte är ensam om att ha det svårt på jobbet”.

28 januari 2022

omsorgochmoral

Inlägget postades i

Okategoriserade

Kommentarer

0 Kommentarer Lämna en kommentar