Hej!
Att i så hög grad som möjligt få hjälp av samma personal, det som ofta benämns personkontinuitet, är centralt för en fungerande äldreomsorg. Det är viktigt för både för de äldre som tar emot omsorg och för personalen. Inom ramen för vårt forskningsprojekt har vi fått tillåtelse av Robert Nyberg att använda hans fantastiska teckningar. Nedan illustreras på ett skämtsamt sätt bilden av den ibland bristande personkontinuiteten.
Hälsningar från Magdalena, Sara och Katarina
Ett fenomen det inte talas särskilt högt om i den allmänna debatten är återkommunaliseringen av privatiserad omsorg. Vi menar att begreppet moraliskt aktörskap har bäring på alla nivåer i det komplexa system som är svensk äldreomsorg. Att som politisk ledning erkänna misstag, fatta ny beslut och som i det här fallet återgå till en tidigare ordning är ett sätt att utöva moraliskt aktörskap. Läs gärna Elin Engströms reportage om fenomenet återkommunalisering.
I helgen blir april till maj och sommaren närmar sig med stormsteg. I moralprojektet har vi nyligen satt samman de dilemman som undersköterskor, biståndshandläggare och enhetschefer berättat om och dryftat i fokusgrupper på Zoom i vintras. Nu kommer dessa dilemman att bearbetas av en manusförfattare som ska hjälpa oss göra berättelserna ’sceniska’. I höst går projektet in i fas två, där tonvikt kommer läggas på utbildning. I fas två ska dessa dilemman, dessa scener, användas i undervisningen och studenter och elever. Framtidens äldreomsorgspersonal ska tilsammans diskutera dilemman med utgångspunkt i den egna blivande yrkesrollen. Förhoppningsvis kommer dessa workshops leda till fördjupade diskussioner om den egna yrkesrollen, och om relationen till andra yrkesgrupper i äldreomsorgen.
I reportaget nedan är Magdalena intervjuad i tidskriften ”Socialpolitik”. Det handlar bland annat om relationens betydelse. Läs gärna!
Våren är här!
Så känns det i alla fall, hoppas värmen håller i sig. Nu finns också en text om vårt forskningsprojekt publicerad: http://journals.ed.ac.uk/social-science-protocols/article/view/6618
I texten beskriver vi forskningsprojektets upplägg och redogör för våra tankar om praktiknära forskning och behovet av forskning som belyser moralisk stress och moraliskt aktörskap i svensk äldreomsorg.
Hälsningar från Magdalena, Katarina och Sara!
oss åt äldreomsorgsfrågor. Här följer en kort sammanfattning av vad vi gjorde:
ch diskutera empiriskt material, det vill säga scener som skissats utifrån de svåra situationer som beskrivits vid fokusgruppsintervjuerna på Zoom i vintras.
Den som jobbar som forskare och lärare på ett svenskt universitet arbetar som vi redan skrivit om här i bloggen i regel med olika forskningsfrågor parallellt. Katarina har ett långt och djupgående engagemang i forskning om välfärdsstatens organisationer och i socialvetenskaplig begreppsutveckling. Tillsammans med sin kollega Kerstin Jacobsson har hon nu tilldelats ett prestigefyllt pris i Torgny Segerstedts namn för bästa vetenskapliga artikel 2021 i Sociologisk tidskrift.
Juryns motivering:
”Grundat i en djupgående etnografisk undersökning av Försäkringskassan visar artikeln på konsekvenserna av införandet av nya organisationsmodeller i välfärdsprofessioner. Genom att sammanföra teorier om gräsrotsbyråkrater med kritiska managementstudier visar artikeln på vikten av att studera kollektiva processer i arbetets organisering. Analysen av den stundtals förbluffande empirin landar i en ny modell för sociologisk analys av ”teamwork” som kan fånga både arbetsformens problem och dess attraktionskraft. Artikeln är mycket välskriven och ett utomordentligt exempel på den stora potentialen i en väl utförd institutionell etnografi för att kritiskt analysera dagens samhällsförändringar.”
Bilden på Katarina är alldeles färsk, tagen i samband med att vi i moralprojektet presenterade ett manus på den Nationella paperkonferensen i socialt arbete som ägde rum i Växjö i veckan som gick.
Som forskare är det vanliga att vara engagerad i flera olika studier, samarbeten och kurser parallellt. Vi som driver moralprojektet är inga undantag. Jag är engagerad vid CASE (Centre for Ageing and Supportive Environments), en forskningsmiljö inom åldrande och hälsa vid Lunds universitet. I det arbetet ordnar vi under vårterminen två olika kursträffar där målgruppen är intresserade seniorer. Kursträff ett gick av stapeln förra veckan. Fyra forskare presenterade fyra olika forskningsprojekt. Projektet ”Moralisk stress och moraliskt aktörskap” var ett av de presenterade projekten. I länken finns ett reportage från träffen.
Vid tangentbordet,
Sara
Krig i Europa och kärnvapenhot har de senaste dagarna blivit en realititet. En framgångsrik fredsrörelse och en feministisk utrikespolitik framstår som utopier, men det är inte människorvärdigt att ge upp. Det har större tänkarna hävdat innan vi gör det.
En ljusglimt trots det grådaskiga mullret österöver är att coronan verkar vara om inte heltam, så mer lätthanterlig nu. Vi kan ses igen. Idag har Magdalena och jag träffat Linda Erlandsson i Kalmar, för långlunch och samtal om kommunal äldreomsorg. Linda är moralprojektets kontaktperson i Kalmar kommun. Hon har lång erfarenhet av äldreomsorgen och delar numera sin arbetstid mellan kommunen och Linnéuniversitetet där hon som doktorand arbetar med en avhandling om äldres röster om nöjdhet.
Under dagens möte samtalade vi om organisatoriska trender som riskerar underminera det professionella arbetet i äldreomsorgen, realistiska och orealistiska förväntningar på välfärdsteknik och metoder för att koppla samman forskning och kommunalt välfärdsarbete, för en bättre äldreomsorg.
Vid tangentbordet,
Sara
Idag publicerar Äldre i Centrum en debattartikel där uppmaningen är att lyssna på 70-plussarna framöver. Om vi inte gör det såhär i kölvattnet av pandemin riskerar vi en utveckling med tilltagande sociala orättvisor, ett misstroendegap mellan generationer och försvagad solidaritet mellan individer.
På flera håll i landet pågår nu arbete för att prioritera äldreomsorgen, på den nationella politiska arenan, i kommunerna och i akademin. I dagens Sydsvenskan tar en tung trio ton.
Susanne Iwarsson, professor i gerontologi och koordinator för forskarskolan SWEAH vid Lunds universitet, Erik Renström, professor i experimentell endokrinologi och rektor vid Lunds universitet och Ethel Forsberg , f d generaldirektör för Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, samt styrelseordförande för SWEAH skriver:
”Även om kraftfulla ekonomiska satsningar på högre utbildning och forskning krävs för att reformera äldreomsorgen är det inte alltid och enbart mer pengar som behövs för att förbättra kvaliteten. Organisation, attityder och strukturer måste förändras i grunden.
Vi föreslår därför regeringen att:
• Satsa kraftfullt på utbildning och kompetensutveckling för den personal inom äldreomsorgen som har akademisk grundutbildning.
• Skapa attraktiva karriärvägar inom äldreomsorgen.
• Finansiera forskarutbildning i form av kommundoktorander.”
• Reformera lagstiftning och arbetsrätt så att det blir attraktivt, möjligt och enkelt för universitet och kommuner att inrätta kombinerade anställningar mellan kommuner och universitet.”
Här finns hela texten att läsa:
Kommentarer