Digitaliseringen är en ihållande trend och den tekniska utvecklingen gör stora framsteg, vilket i delar av välfärden har lett till att medborgare får snabbare service. Idag får du till exempel ett besked från Försäkringskassan en minut efter att du sökt ersättning för vård av sjukt barn. Den som handlägger ditt ärende är en robot och kan därför vara så effektiv. Yrkesarbetande människor kan däremot inte vara lika effektiva och det finns ofta en god anledning till det. Särskilt i människobehandlande yrken, där det mellanmänskliga och relationella är det centrala, behövs i stället tillräckligt med tid för att kunna vara lyhörd, empatisk och använda sitt professionella omdöme.
Utvecklingen har också potentialen att synliggöra andra skillnader mellan en yrkesarbetande robot och människa, särskilt i socialt arbete. En yrkesarbetande människa i äldreomsorgen behöver paus, ställtid, en närvarande chef, kollegor, kompetensutveckling och möjlighet att anpassa sitt arbete efter de behov som finns i målgruppen. En människa kan ha en sjukdom, funktionsnedsättningar eller befinna sig i sociala omständigheter som behövs ta hänsyn till. För oss forskare som har förmånen att studera svensk äldreomsorg, bidrar ordet robot med att medvetandegöra just det – det unika med människan, hur det bäst kommer till uttryck inom omsorgen och vilka arbetsvillkor som är viktiga.
Jag är inte en robot, hälsar Magdalena, Sara och Katarina
